Detaljhandeln och sysselsättningen

Mellan 1995 och 2009 har antalet sysselsatta i detaljhandeln ökat med nästan 20 procent medan motsvarande ökning av det totala antalet sysselsatta i riket uppgår till 17,5 procent.

Detaljhandeln har under de senaste 15–20 åren genomgått en kraftig strukturomvandling. Denna har bland annat medfört en geografisk koncentration av handel både inom och mellan kommuner och/eller regioner. Därtill har stora organisatoriska förändringar skett inom detaljhandeln. Företag har slagits samman, organisationer har effektiviserats och frivilliga inköpssamarbeten har inletts eller förstärkts.
Den tekniska utvecklingen och allt mer integrerade inköpsfunktioner har dessutom skapat förutsättningar för en mer rationell logistik hos många större företag. Det har medfört att produktiviteten har ökat kraftigt, framförallt hos de större kedjorna. Dessutom har detaljhandelns internationalisering tagit fart. Utländska detaljhandels- och fastighetsföretag har de senaste åren gjort entré på den svenska marknaden och de internationella företag som fanns här sedan tidigare har förstärkt sina positioner. Alla dessa faktorer påverkar sysselsättningsutvecklingen inom detaljhandeln.

Färre men större butiker inom dagligvaruhandeln

När detaljhandeln beskrivs är det brukligt att skilja på dagligvaruhandel, som inkluderar livsmedel och drycker, och sällanköpsvaruhandel, som inkluderar beklädnadsvaror samt hem- och fritidsvaror etc. Inom dagligvaruhandeln har strukturomvandlingen drivits längst. Under de senaste 15 åren har antalet butiker minskat. Samtidigt har nyetableringarna ökat i storlek. Dagligvaruhandeln har alltså fått färre men större butiker. Framförallt är det de små och medelstora butikerna med centrala och/eller bostadsnära lägen som har lagts ned och ersatts av halvexterna och helt externa stormarknaderoch lågprisbutiker.
Inne i städerna har de lokala kvartersbutikerna dessutom fått se sig utmanade av flera lågpriskoncept. Utbyggnaden av nya gallerior samt intåget av nya butikskoncept utmanar ständigt branschens mer traditionella aktörer.
I diagrammen åskådliggörs utvecklingen av antalet anställda och antalet butiker inom dagligvaru- respektive sällanköpsvaruhandeln under perioden 1995–2009. Staplarna mäter antalet butiker medan linjen visar antalet sysselsatta.
I mitten av 1990-talet minskade antalet sysselsatta i dagligvaruhandeln från drygt 95 000 till 88 000 personer. Därefter har antalet sysselsatta successivt återhämtat sig för att minska på nytt efter 2004. Antalet butiker har å andra sidan minskat kontinuerligt under perioden. År 2009 sysselsatte dagligvaruhandeln drygt 95 000 personer. Ökad storskalighet och förändrade tekniska och logistiska lösningar har bidragit till att antalet sysselsatta inom dagligvaruhandeln ökat med 3 procent under perioden 1995–2009. Samtidigt ökade försäljningen i dagligvaruhandeln med 30 procent.
Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden annorlunda och i denna bransch har inte heller strukturomvandlingen drivits lika långt. Under andra halvan av 1990-talet och inledningen av 2000-talet var antalet butiker relativt konstant. Sedan 2004 har antalet butiker ökat kraftigt i takt med att externhandeln och cityhandeln ökat i omfattning. Under denna period har både små och stora butiker ökat i antal till följd av den goda konjunkturen. Samtidigt har nya aktörer och allt storskaligare koncept gjort inträde i sällanköpsvaruhandeln.
År 2009 sysselsatte sällanköpsvaruhandeln knappt 131 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 36 procent sedan 1995. Det är således sällanköpsvaruhandeln som ligger bakom sysselsättningsökningen inom detaljhandeln under perioden 1995–2009.

Texten är skriven av HUI, Handelns Utredningsinstitut.
HUI ägs av branschorganisationerna Svensk Handel och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare och har 40 års erfarenhet av att analysera handel och konsumtion.

Niklas Gustafsson, HUI

Kommentarer

Tipsa Skriv ut